4 spelningar på gång.
Alla helger är avklarade för den här gången och förfrågningar om spelningar börjar strömma in så smått, men än så länge är det ont om spikade datum. "Rännhola Rockers gruppen" på facebook närmar sig nu 500 medlemmar med raska steg och det gillar vi!!!!!! / the Leader of the Rockers
Årets julklapp från oss till alla våra trogna fans
Lyssna på Nu är julen här (3 MB, MP3, 128 kb/s)
Vi önskar er alla: GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
Rännhola Rockers har nu över 350 medlemmar på facebook och antalet ökar dag för dag.... En snygg sida och ett bra initiativ från de som har fixat till den, helt utan våran vetskap. Vi tackar för allt stöd och uppmuntran vi får !!!!! Och det är fantastiskt kul att se alla foton på våra fans där. ( ni är ju faktiskt mycket snyggare än vi trodde, ha-ha..) / the Leader of the Rockers
Tyvärr, så fick vi för få röster för att ta oss upp på Siljanstoppen.. Men vi vill ändå tacka de som röstat på oss!
Den här veckan är våran låt , "Jag, Eddie Cochran & Johnny Burnette" utmanare på Siljans toppen! Gå därför in på www.radiosiljan.com och rösta på OSS, så kanske vi kan ta oss in på listan....
I dag klockan 16:00 ska jag och Lars infinna oss hos Radio Dalarna P4 i Falun för att presentera den nya CD:n i direktsändning.... / the Leader of the Rockers
Nu närmar sig hösten med stora steg och kvällarna blir mörkare och mörkare. Skivsläppet fick vi åter genomföra med en bränd CD i väntan på att de äkta skivorna skulle bli klara, men release-partyt blev ändå väldigt lyckat. Många trogna fans från när och fjärran var närvarande och stämningen var på topp. Sedan rullade ”Classic Car week” på och min gårdsplan liknade ofta en bilutställning på grund av alla trevliga människor med sina fina jänkare som tittade in varje dag. Själv så jobbade jag också halva dagarna och vissa dagar måste jag också sticka iväg och repa med ”reserverna” som jag fått lov att kalla in eftersom mina ordinarie musiker inte kunde följa med till Finland. ( Och det gick bara bättre och bättre för varje rep ) På torsdagen hade jag tagit ledigt för att kunna avnjuta en heldag i Orsa på ”MoPars at the strip” och det evenemanget blir verkligen bara bättre och bättre för varje år. När jag kom hem från jobbet på fredagen så stod det en postbil utanför mitt hus, det var äntligen de nya skivorna som hade kommit och redan efter ett dygn hade de sålt så bra att kostnaden för tryckningen var betald. ( snacka om efterfrågan ) I fredags morse drog vi så iväg med den trogna gamla Dodgen mot norr. Med mig hade jag mina ”Stand-in´s ” Fredrik Eriksson på gitarr, Pär Wallin på trummor och Linus Wallin på el-bas/stå-bas. Färjan avgick 18:00 från Umeå till Vasa och efter nästan fyra och en halv timme var vi så framme i Finland. Sedan återstod ”endast” tretton mil innan vi var framme vid Cafe 13 i Nedervetil, som ligger strax utanför Karleby. Vi blev varmt mottagna trots att det var sent på kvällen och varm-korv med bröd serverades innan vi blev guidade av arrangören J. Backfält, till campingen där vi skulle övernatta. Fastän det var mörkt när vi åkte till campingen så kunde vi ändå ana hur vackert det var. När vi vaknade på lördagsmorgonen så lyste en strålande sol över det vackra Finska landskapet. Jag gick genast ner till sjön och slängde mig ner i det 23gradiga vattnet och snart hade jag fått sällskap av Pär och Linus också. Sedan gick vi upp till servicebyggnaden för det obligatoriska Finska bastubadet och när vi tagit ännu ett dopp i sjön så gick vi till stugan och väckte Fredrik som tyvärr hade missat hela härligheten. Sedan åkte vi in till samhället och caféet för att kolla in det stora tältet och scenen som hade rests utanför. Vi har några timmar på oss före soundcheck så vi bestämmer oss för att åka in till Karleby och titta på stan. Vi hinner med både att äta supergoda hamburgare på ”Hesburger”, besöka den lokala Clas Ohlson-butiken och choppa i ett stort varuhus innan det är dags att vända tillbaka till Cafe 13. Efter en snabb soundcheck får vi så packa in oss i ett par Cabbar och så bär det iväg till bilträffen i Mysinge där vi efter en stund ”linar upp” för gemensam färd tillbaka till Nedervetil. ( fantastiskt kul att se så många fina bilar som man aldrig har sett förr ) Cruisingen tillbaka går längs småvägar, flera mil genom det vackra Österbottniska landskapet i en lång mullrande karavan och framme vid Caféet är det så dags att käka en pizza och vänta på att första bandet ska dra i gång. ( Café 13´s pizzor kan verkligen rekomenderas ) De Finska förbanden håller verkligen hög klass och när det så är våran tur så känner man helt klart den stora pressen som vilar på oss, men tyvärr så måste vårat pass kortas ner på grund av tidigare förseningar. Spelningen rullar på och publiken är i extas och sjunger med i alla våra egna låtar och man verkar vara nöjda med oss trots några grova missar som kanske publiken inte ens märkte. När till slut har avverkat sista låten hörs ett öronbedövande vrål från publiken: Rännhola Rockers! Rännhola Rockers! Det sista bandet kliver upp på scenen och börjar rigga sina förstärkare men publiken bara fortsätter: Rännhola Rockers! Rännhola Rockers! Bandet börjar spela men publiken fortsätter att vråla: Rännhola Rockers! Rännhola Rockers! Ja stämningen var helt fantastisk och man hade gärna spelat minst en timme till. Så var det dags för försäljning av CD-skivor som också såklart skulle signeras, det var ju extra kul att även mina ”stand-in´s” fick skriva autografer och sola sig i stjärnglansen ha-ha.. Jag måste verkligen säga att alla Finlands-Svenskar som vi pratat med är fantastiskt trevliga och man kände sig precis lika hemma som om man spelat på en motorklubb här i Sverge (Raggarkulturen har inga gränser ) Så var det tillslut dags att återvända till Campingen för några timmars välbehövlig vila (vissa vilade lite längre än andra, eller hur Fredrik) Efter en sista Pizza på Caféet tar vi farväl av Nedervetil för den här gången och klockan 19:00 Svensk tid avgår färjan mot Umeå igen och klockan 08:00 på måndag morgon är vi hemma igen. Trötta men nöjda och fulla av nya intryck. Finland we´ll be back again! / the Leader of the Rockers
Enligt den senaste informationen vi har fått så kommer vi antagligen inte att få några CD-skivor förrän i slutet av nästa vecka ( v. 31 ) Så det ser inte ut att kunna bli något riktigt skivsläpp på lördag, i så fall får vi släppa en "Hembränd CD "..... det har vi ju gjort en gång tidigare när leveranserna krånglade. Men det känns jäkligt trist när man har slitit halva semestern för att hinna få allt klart i tid !!!! / the Leader of the Rockers
Efter enormt mycket slit är nu äntligen den nya CD:n "Med öppna headers och feta slicks" inlämnad till tryckeriet! Och om jag får säga det själv så är det här den absolut bästa CD:n vi har gjort.... så det har lönat sig att vänta ett år extra med utgivningen. Vi har finputsat in i det sista, men nu är den färdig och vi hoppas att vi har hunnit få 1000st. av den till våran spelning på Insjöns hotell 25/7 när vi har tänkt att hålla Release-party för alla våra trogna fans !!!!!!!!!!!!!!!! / the Leader of the Rockers
När ni beställer CD-skivor så måste ni skriva avsändare på konto-överföringen ( räcker med namn ) och sedan maila beställningen med fullständigt namn och adress och vad du vill beställa, eftersom det tydligen inte finns tillräckligt med plats för dessa uppgifter på bankens kontoöverföring!!!! Det har hänt att vi har fått beställningar som vi inte har en aning om vart vi ska skicka, förrän kunden hört av sig.... / The Leader of the Rockers
Jaha, nu har man åter igen varit till Västerås på Powermeet och lyckats erövra sin 11:e aluminium-skylt.... ( saknar bara 1999 ) Jag har slitit hela försommaren för att hinna få Galaxien körklar, bara ombyggnaden av mitt-konsollen ( för att få till den som jag vill ha den ) har tagit åtskilliga timmar. Och eftersom det är ett custom-bygge från Californien så är det inte mycket av inredningen som är "original Ford Galaxie 1964". En hel del av inredningen är faktiskt från Cadillac... Lars har hjälpt mig att dra om det mesta av elen till fram-säten och rutor, ( bara till stolarna behövdes det TOLV reläer ) eftersom han är elektriker och son till Thorvald som ju kan fixa allt.... Så nu har jag alla el-reglage i mitt-konsollen i stället för i dörrarna. Tillslut återstod det bara att montera fast de nytillverkade dörrsidorna som jag har slitit med under hösten och vintern och jag måste erkänna att resultatet faktiskt blev riktigt bra. Veckorna efter midsommar har vi också haft det extremt varmt, så för att kunna arbeta effektivt så satte jag till slut upp ett "party-tält " över bilen för att få lite skugga under arbetet. Så var det då dags för mig och min dotter Sofia (som sjunger på vissa av våra skivor ) att bege oss mot Västerås, men när vi lämnade insjön så upptäckte jag förstås att fönstret på förarplatsen inte gick att köra upp. Strax före Borlänge började det förstås att regna också, men när jag stannade för att tanka lyckades jag (med lite våld ) faktiskt få upp rutan för hand och med hjälp av en skruvmejsel hindra den att åka ner igen. Vi tar vägen via Ludvika, Smedjebacken, Fagersta. Men regnet bara fortsatte och tilltog tidvis i styrka så det blev riktiga skyfall och det droppade in genom luftintaget så jag blev våt om fötterna ( medan Sofia låg i baksätet och sov , Hmm..) men strax före 01:00 var vi i alla fall framme i V-ås utan några större missöden och vi parkerar utanför flygfältet för att försöka få några timmars sömn i bilen innan träffen öppnar 08:00 Det fortsätter att regna ännu några timmar för att sedan helt plötsligt upphöra. När så bommen till träffområdet till slut öppnas kommer vi in som sjätte bil och kniper den åtråvärda skylten med god marginal. Sedan flyter dagen på med vandrande fram och tillbaka på marknaden, levererande av skivor till försäljare, pratande med bekanta och tittande på fina bilar och även autografskrivning till en söt tjej... (men bedömningen struntar vi i) Vädret under dagen blev riktigt bra, inte allt för varmt och endast en mindre regnskur på eftermiddagen. Strax efter klockan tre styr vi så kosan hemåt igen och Sofia övningskör Galaxien upp till Fagersta, så att jag får koppla av lite. Vi letar efter ett matställe i Fagersta men hittar inget och fortsätter som tur är till Norberg, där jag överraskande får avnjuta den godaste pizza jag ätit ( en James Dean ) i en häftig miljö fylld av Amerikanska plåtskyltar, affischer, navkapslar och även ett par "Chrysler Hemi" ventilkåpor i taket!!!! Sofia sa att det här är ett riktigt "pappaställe" ha-ha Resten av hemresan går utan problem och med vackert väder via, Hedemora, Säter och Borlänge och vi är hemma strax efter 20:00 där man möts av ett kapsejsat party-tält som inte hade klarat av påfrestningarna efter allt regnande kvällen före.... / the Leader of the Rockers
Idag är det exakt femti´ år sedan det lilla privatplanet störtade på en vindpinad, öde åker, i delstaten Iowa i norra USA. Ombord på planet fanns förutom piloten, den 22-årige Buddy Holly, den 17-årige Richie Valens och den sjungande disc-jocky´n "Big Bopper". Alla ombord omkom omedelbart , men deras musik lever vidare. ROCK ´N´ ROLL IS HERE TO STAY, IT WILL NEWER DIE !
Snön ligger fortfarande djup här i hjärtat av Dalarna och termometern visar på minus sex grader. Det är såna här vintrar man minns från sextitalet, så man blir faktiskt riktigt nostalgisk. Igår hade vi bokat in oss i NTO-lokalen här i Insjön igen, för att spela in de resterande åtta låtarna till skivan. Vi startade redan 08:00, men ljudinställningen drog ut på tiden och till slut så började jag tvivla på att vi skulle hinna bli färdiga innan det var dags att packa ihop och åka hem. Men när vi sedan (äntligen) drog igång på allvar så satte vi låtarna utan större problem, en efter en och det märktes att allt "repande" hade gett resultat. (Det hade nog inte blivit lika bra om vi hade spelat in låtarna för ett år sen som det var meningen) Men än är det en hel del som återstår innan det är en färdig CD, sång saknas på fyra låtar, mera gitarrer ska spelas in liksom körningar, orgel, piano, motor-ljud mm. och sen ska ju alltihop mixas till rätt nivåer också. Men om jag får säga det själv så blir nog den här skivan, den allra bästa som vi har gjort .......... Så nu vet ni vad ni har att se fram emot !!! / the Leader of the Rockers
Efter flera dagar med en temperatur runt -20 så har vi idag bara haft omkr. -3 grader, så vi passade på att tvätta turnebussen som ska besiktas om ett par dagar. Jul och nyårselgerna har flytit på utan missöden och om man ska bli nöjd med sina julklappar så är det säkrast att köpa sina egna.... så det blev ännu en leksak i skala 1:1 för mig! Nämligen en "Ford F100 1965" som en kompis hade bytt in och nu skulle sälja, det räckte med en snabb blick för att jag skulle bli kär igen. "Pickuppen" kom från Texas och var i lagomt slitet "Hillbillystuk" och utrustad med "Bigblock", nio-tums diffad bakaxel och fyrväxlad manuell låda!!!! ( Riktigt manligt med andra ord, Ha-ha ! ) Om några veckor räknar vi med att spela in de återstående åtta låtarna till CD:n , så att ni ska kunna få nåt nytt att spela i era bilar när vår-cruisingarna drar igång. Bokningarna börjar också att rulla in, så det gäller att vara ute i tid för den som vill att vi ska komma och spela. (Det brukar vara svårt för oss att kunna åka iväg mer än två helger per månad) Hoppas på ett bra 2009 / the leader of the Rockers
Årets julklapp från oss till alla våra trogna fans
Vi önskar er alla: GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
I söndags ( 30/11 ) hade vi bokat NTO-lokalen här i Insjön för att spela in låtar till den kommande CD-skivan. Själv var jag taggad till max efter att kvällen innan ha fått avnjuta "the Killer" himself ( Jerry Lee Lewis ) live i Ejendals arena, Leksand. Vi värmde upp med att spela in årets jullåt "Snart kommer julen" och det gjorde vi helt live utan några extra pålägg efteråt. ( många från Mullhyttan känner säkert igen melodin ) Och till slut när klockan närmade sig 21:00 hade vi också satt de fem "ståbas-låtarna" som ska vara med på skivan. Det är en fantastisk akustik i den gamla lokalen och vi hoppas att vi ska kunna förmedla lite av den äkta gamla "Folkets-hus känslan" till alla skivköpare. ( Ni kan även se bilder från inspelningen under bild-länken ) Nu har vi "bara" åtta låtar kvar att spela in, nån gång efter nyår..... och förresten, om ni vill ha ett litet smakprov så kommer även årets jullåt att läggas ut här på hemsidan! / the Leader of the Rockers
Nu är det nästan vinter här i Insjön och det finns inte speciellt många löv kvar på träden. I går föll även den första snön, så man börjar nästan ana att cruising-säsongen är över för i år. Gruppens fordons-samling har också utökats för ett par veckor sedan, den här gången var det Lars som släpade hem en "Vildhäst" från Linköping. (En Ford Mustang 1968 i toppskick, har nu fraktats hem till stallet...) Så ingen kan väl påstå att den här hobbyn inte är smittsam, det är lätt att trilla dit när man ser alla fina bilar och den fina gemenskapen som vi möter på alla vära spelningar runt om i Sverige. Själv så jobbar jag hårt med att bygga om Galaxien ännu mer invändigt ( ska´ de´ va´ custom så ska´ de´) och en massa "godis" till Dustern har beställts hem från USA inför motorbytet. Vi repar nu även stenhårt på låtarna som ska hamna på den kommande CD:n och efter alla ändringar så blir resultatet mycket bättre än om den hade släppts i våras. Vi planerar att spela in så mycket som möjligt "Live" här i min lägenhet på Insjövägen 1 eftersom det är stora rum, högt i tak och träväggar här. Så nu får alla grannar gratisunderhållning om några veckor och vad dom tycker om det får jag väl återkomma till senare! / the Leader of the Rockers
Flera hundra bilder från USA-resan finns nu utlagda på picasa-länken under "Bilder"
Jaha, nu har man hamnat i samma kategori som Lillbabs och Kikki Danielsson och fått sitt eget "Hemma hos" reportage. ( i Bilsport Classic som kommer ut i butikerna 17/6 för den som inte prenumererar och redan fått den ) Snart kommer väl "Hänt Extra" och "Året runt" och vill ha sina reportage också, med kak-recept och beskrivning på virkade grytlappar. Men skämt åsido, Lars-Åke Krantz ( Sveriges bästa motorjournalist, i Sveriges bästa motortidning) har än en gång lyckats få till en riktigt underhållande story som inte skiljer sig allt för mycket från verkligheten och man kan väl inte få bättre reklam än tre helsidor i " Bilsport Classic", där man kan se både Chryslern, Galaxien, Dustern och även en skymt av "Min Kabe Komet". ( Det är bara min "Fram King" som saknas) Tyvärr så verkar det som om det inte kommer ut någon ny CD nu i sommar på grund av att det dragit ut på tiden av olika orsaker som vi inte helt kan styra över, men vi ska försöka få till ett par smakprov som kommer att läggas ut här på hemsidan som en liten "aptitretare" om vad som komma skall..... Och den färdiga skivan ska förhoppningsvis finnas till försäljning nån gång i höst. / the Leader of the Rockers
Nu har man snart varit hemma i Sverige en vecka och börjar så smått vända tillbaka dygnet igen, efter två fantastiska veckor i USA. Jag har promenerat runt i "Bullit´s" backar i San Francisco, Jag har ätit hamburgare på "Mel´s Drive In" Jag har varit ute på "Alcatraz", Jag har varit på "American Graffitis" 35-års jubileum i Petaluma, när hela stan åter var lika full av 50-60 tals bilar som i filmen "Sista natten med gänget". Och det var även levande rockband här och där efter gatorna och en Galaxie -61 polisbil hade åter fått bakaxeln avryckt. Flera av skådespelarna från filmen var också på plats och sålde kort och affischer som signerades och när de hörde att jag var Svensk så pratade de om Elmia i Jönköping där de var för några år sen, då påsk-mässan hade "Graffiti tema". Jag hann även med att se äkta "Dirt-track Racing" på jordbana, stock-car bilar med vrålande V-åttor och raka rör som for runt, runt, körde in i varandra, bröt av framaxlar, välte omkull mm. till publikens jubel. Jag hann också med att besöka en äkta Rodeo, stanna till vid James Deans olycksplats och övernatta på ett motell i Barstow bara 25 meter från Route 66, för att sedan avsluta med att köra den berömda vägen genom Mojaveöknen mot Los Angeles och Hollywood. Men vad är väl egentligen Hollywood mot Mullhyttan eller österbybruk? "Borta bra men hemma bäst" the Leader of the Rockers
I morron bitti åker jag till Kalifornien i två veckor, men jag ska försöka att komma över en dator nån dag så att jag kan rapportera här på sidan om vad som händer och sker over there.... Jag ska i alla fall bland annat besöka "American Graffiti´s" 35-års jubileum i Petaluma och vara med om den classiska cruisingen på plats, både 32:a roden, 55:a Chevan och många andra av originalbilarna kommer att finnas på plats och även flera av skådespelarna..... Va sägs om dé! / the Leader of the Rockers
Den gågna helgen har varit helt fullspäckad med Rock `N` Roll. I fredags körde vi iväg trummor och inspelningsutrustning till en bygdegård (bystuga som vi säger i Dalarna) som vi hade hyrt hela helgen. Utrustningen riggades upp på fredagskvällen och redan klockan 09:00 på lördagmorgon var arbetet igång, nu skulle det spelas in trummor på dom nya låtarna! Men om resultatet ska bli bra så tar det tid och det blir omtagning efter omtagning och det går åt massor av Coca Cola och Mariekex. Klockan 16:30 när den tredje låten nästan sitter som den ska, så orkar Mats inte mer. Vi får fortsätta i morgonbitti för klockan 19:00 börjar ju 50-tals galan i Ejendals Arena i Leksand och biljetter dit har vi ju köpt för länge sen. Omkring halv sju drar vi iväg mot Leksand i Galaxien. Motorn går inget vidare efter att ha stått stilla hela vintern, men vi tar oss dit i alla fall. På parkeringen står det redan en hel del Raggarbilar och vi ställer oss bredvid dem. I arenan har showen redan dragit i gång. Ett helt pärlband av gamla Svenska rockare inleder: the Violents, Rock Ragge, Burken, Rock Olga, Little Gerhard och alla låter nästan lika bra som för femti år sedan. Efter några timmar så är det så dags för min stora favorit Carl Mann, legenden från "Sun Records" som nu gör sin Sverige-debut och han gjorde mig inte besviken. ( och vilken bra gitarrist han var) Alla de gamla hitsen radas upp: Mona-Lisa, Pretend, South of the border, Ain´t got no home m.fl. ( fruktansvärt bra) Sedan är det dags för Svenska "High Jacks" , som efter ett eget pass även kompar the Queen of Rock `N` Roll Wanda Jackson. Wanda gör en inte heller besviken, hon drar alla sina gamla classiker med samma råa pipa som på 50-talet. När så nästa band äntrade scenen och drog igång trodde jag nästan att jag drömde, WOW, VILKET ÖS! Bill Haleys kompgrupp Comets, som spelade in "Rock around the Clock" redan 1954 med tre av originalmedlemmarna som nu är över 80 år och två pojkspolingar på 60+ for runt på scenen som ett gäng tonåringar. Basisten Marshall Lytle, snurrade med ståbasen, han höll upp den och spelade som på en gitarr, han spelade liggande och klättrade på den precis som han brukade göra för femtifem år sen. En efter en av de gamla hitsen spelades och när 84-årige Dick Richards drog ett trumsolo på fem minuter så stod hela publiken ( mellan 18- och 70 år ) och skrek och applåderade som galna. Jag trodde inte att det var sant, jag har sett Motley Crue`s Tommy Lee live tidigare men han hade inte haft en chans mot den här killen. ( jag var nästan rädd att han skulle dö, vilken energi han hade...) Det här var nog den bästa konsert som jag har sett, spelglädjen var helt fantastisk och när gruppen som extra nummer bjöd in alla andra musiker som var kvar och drog igång "when the saints Rock ´N´Roll" var hela publiken som i extas. När jag sedan strax efter halv tre somnade, så hade jag ett leénde på läpparna och en bunt nya autografer från en massa levande legender på sängbordet bredvid. (5000 betalande och betyget 5 dalahästar av 5 möjliga i Dalarnas tidningar är ju inte illa för en "Raggarträff" ) Redan klockan 09:00 på söndags morgonen var vi i gång med inspelnings-arbetet igen och innan vi avbröt på kvällen, så hade vi fått på trummor på ytterligare fyra låtar. ( så nu är det bara sex stycken som saknar trumkomp) Det går framåt sakta men säket / the Leader of the Rockers
Idag har jag haft besök av den legendariske motorskribenten och krönikören, Lars-Åke Krantz från Bilsport Classic. Redan 07:30 var jag uppe och spolade av den värsta leran från Dustern inför besöket och ett par timmar senare kom han in-glidande på gården i Roland Olssons Oldsmobile. Efter en massa frågor om bilar och musik och förstås en massa fotograferande, bjuds gästerna på kaffe och sedan bär det iväg mot min mors gård ett par mil från Insjön för att kolla in resten av vagnparken. Jag och Roland försöker få igång Galaxien medan Lars-Åke fotograferar. Batteriet som sitter i är givetvis helt dött efter en vinter i kylan och det hjälper inte ens med startkablar, så jag lånar batteriet ur "Volaren" och med hjälp av några "supar" bensin direkt i förgasaren så ryter det snart till under huven . När batteriet sedan har fått ladda några minuter så får jag efter lite tryckande fram och tillbaka, även elhissarna till rutorna att fungera. Jag får sedan order om att åka ut på vägen för Lars-Åke vi ta lite action-bilder, så jag åker iväg en bit, jag vänder och kör sedan tillbaka nerför backen och Lars-Åkes kamera smattrar iväg bilder som en kulspruta. Sedan är den trevlige journalisten nöjd och vi säger adjö. Jag åker iväg för att tanka men automaten fungerar såklart inte, så det får bära eller brista jag måste ju hem till Insjön och jag hoppas att soppan ska räcka. Men efter en kilometer så tvärdör bilen, jaha soppatorsk (tror jag) men vad det ryker under huven då... Jag öppnar huven och ser att isoleringen på minuskabeln till batteriet har smält och hänger i stora droppar ner mot vattenpumpen, så jag skyndar mig att skruva av kabelskon med en tång som jag turligt nog har i fickan. Vad ska jag nu göra? Jag ringer hem till Annica som lovar att komma till undsättning med Dustern och medan jag väntar så ser jag mig omkring under motorhuven. Och plötsligt så vet jag vad felet är, jag hade ju struntat i att spänna fast batteriet när jag bytte och när jag sedan svängde tvärt så gled plus-polen fram mot kylar-ramen med kortslutning som följd. Jag spände fast batteriet skruvade fast kabelskon igen och sedan var det bara att starta och åka. Jag mötte Annica i Dustern efter en halvmil och nu fattar jag varför personalen på bilprovningen är så noga med att batteriet ska sitta fast..... Hm! ( Nu får vi bara hoppas att herr Krantz får till ett trevligt reportage av allt material han samlat på sig, så håll ögonen öppna ) / the Leader of the Rockers
Prenumerera
